Inatt var jag i vanlig panik och desperation upp på jakt efter smärtstillande. Somnade en halvtimme senare lite halvt utmattad på rygg och med öppen mun (vilket inte är likt mig då jag alltid sover på sidan alt på mage). Finn vaknar till under nattens gång och kastar ett öga på mig, får för sig att jag inte andas och slänger sig över och ruskar om mig lite hysteriskt tills jag vaknar innan han utbrister något om att han trodde att jag var död och därefter somnar om på sekunden. Själv låg man vaken med stirriga ögon och undrade vad tusan det var som hände.

Detta får mig att tänka på när Anton var liten, kanske ca 3 år, och gick omkring ute på gården i solskenet och väntade på att glassbilen skulle dyka upp. Eftersom Anton alltid råkat ut för en massa saker så försöker man ju att hålla ett extra öga på honom och när mamma tittar ut genom fönstret och får se honom ligga "livlös" på gräsmattan så kastar hon sig ut ur huset, springer fram till honom och sliter upp honom i ren och skär PANIK. Det var ju bara det att Anton blivit lite trött när glassbilen aldrig kom och hade lagt sig ner i gräset för att vila ögonen lite...  :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag flyttar....hit ----->   http://maddesvardag.blogspot.com/ ...

  Idag grattar vi Anna & Magnus till Cornelias lillasyster! =)    Fick sms av Stina att det var på G och kunde inte låta bli att sms-trakassera henne en aning eftersom jag visste att hon satt på nålar och väntade på besked, hehe, kan lova att hon in...

  Ibland har jag världens bästa chef, som när 4 sjukdagar blir till 0 tex.... =)   Ikväll blir det soffläge hos syster. ...

  Julfest igår...   Lååååång dag idag...

  Tänkte bara meddela världen att jag är på bättringsvägen :-) Känner mig sisådär 30 år äldre men hoppas att även det försvinner så småningom. Finn sa härom morgonen: "Du ser ut som om du har varit med om krig på nätterna"....så jag antar att jag sk...