Aldrig tidigare har jag förstått det här med julstressen. Men nu...

Jag jobbar som en galning, tränar på kvällarna och har i princip inget annat liv. Så har mina vardagar sett ut hela hösten. Så nu i december när det dessutom blivit övertid på jobbet, besök av familjen Högström, Idol i Globen, konferens till Berlin, födelsedagsfest hos Jenny osv så börjar det plötsligt bli ännu mer ont om tid.....tex så har den fasta tvättiden på helgen inte kunnat användas och tvättkorgens innehåll har växt lavinartat....

Åsså detta med julklappar, det brukar gå rätt bra, men Finn är alltid den som är svårast. Aldrig blir han riktigt nöjd och han har extremt höga krav på allting, samma smak har vi oftast inte heller, det är alltid svårast att handla till honom. Samma sak i år. Jag har fortfarande inte köpt ngt till honom och åker hem imorgon direkt efter jobbet, dvs hur fan ska detta gå till? Jag började denna dag med att vara totalt slutkörd, deprimerad och på dåligt humör. Sedan sprang jag som en galning inne på NK mellan övertiden och träningspasset i ett desperat försök att hitta ngt som kändes rätt. Men nej, INGENTING. Ringer Oskar och ber om tips, får bra tips men har svårt att hitta dem i butikerna trots massa mms (jag knäpper kort och skickar i hopp om att Oskar tror att Finn kommer att gilla det). Mitt i allt detta ringer Finn till sin flicka och en mycket trött och stressad Madeleine utbrister det första hon säger "jag är så jävla trött på dig just nu", menade ju förstås att det är så svårt att köpa presenter/julklappar till honom, men det kunde ju stackarn inte veta....Ja jag håller med, det är inte lätt att vara tillsammans med mig inte....kanske han ska få ngt extra fint i julklapp för att han står ut med mig :-) frågan är bara vad :/

Om ca 26 timmar sover jag i Sveg, åh vad jag längtar dit....innan dess ska jag bara packa, städa, diska, sova, jobba och fixa julklappar och sedan köra/åka 45 mil......tur man bara har sig själv att bry sig om och inga småttingar att ta hänsyn till, jag kommer helt klart att bli en sådan där mamma som glömmer barnen på affären.....

Bifogar en bild nedan på vad Finn har önskat sig i julklapp av mig.